Första brevet om betalningsanmärkning
Igår fick jag mitt första brev gällande betalningsanmärkning. Brevet hade UC som avsändare och jag börjar förstå mer och mer av hur systemet fungerar. Jag misstänker att det kan ha registrerats betalningsanmärkningar redan tidigare, men utan min vetskap och utan något brev.
Jag trodde tidigare att skulden behövde bli till en obetald skuld hos Kronofogdemyndigheten för att generera en betalningsanmärkning, vilket alltså inte alls stämmer. Igår damp det ner ett blev från UC där det stod att jag fått en anmärkning med anledning av misskött och därmed uppsagd kredit från en av de banker jag haft lån hos. Detta blev en ny insikt för mig och inte för att det spelar någon roll men jag trodde ändå att skulden skulle gå till KFM innan det registrerades som en betalningsanmärkning.
Löneutmätning närmar sig men inte riktigt ännu
Jag fick också ett brev tidigare i veckan där man från en av mina fordringsägare, klargjorde att min skuld nu skickats till Kronofogdemyndigheten. Den delgivningen om betalningsföreläggande har ännu inte kommit så jag kommer med andra ord att hinna få ännu en lön innan det blir aktuellt med löneutmätning.
Till min förvåning har hjärtklappningen och ångesten för att tömma brevlådan avtagit. Kanske är det en kombination av att nu känna till ungefär hur "gången" är och vad som händer respektive inte händer med anledning av en specifik sorts brev. Nu handlar ångesten mest om hur själva processen i utmätningsutredningen ska gå till. Det är ju nästa steg i detta. Jag fasar för att få hembesök av KFM eftersom det ändå skulle ske helt i onödan då jag inte har några ägodelar av värde. Men förnedringen att få hembesök av KFM ger mig ångest.
Förbereder mig för en fattig semester
Igår började jag förbereda mig för en fattig sommarsemester hemma i lägenheten. Jag började med att fixa till på balkongen så att den ska vara fräsch och mysig för det som förhoppningsvis blir en fin Svensk sommar med lite sol och värme. Som tur är har jag en hyfsat stor balkong med eftermiddagssol så den går mycket väl att sitta och mysa på om det är fint väder.
Att läsa böcker, blogga och njuta av lite sol kan mycket väl ge en tillräckligt bra återhämtning även om det kan bli lite långtråkigt att göra bara det under mina 5 veckors semester.
Jag har också planterat en hel del frön den senaste veckan. Drömmer om att fylla balkonglådor och krukor med tomatplantor, paprika och lite hemmaodlade kryddor. De flesta frön har jag förstås "gjort/torkat" själv men jag fick också några frökryddor av en vän. Efter en djupdykning längst in i förrådet hittade jag några gamla gulnade balkonglådor med fästen och med dem ska jag skapa en lite "grön oas" på min balkong. Ska man ändå vistas där hela semestern kan man ju försöka göra det bästa av situationen och försöka få det lite mysigt.
Min särbo ville gärna ge mig nya balkongmöbler som de tydligen REAR ut på Biltema och kanske kan det pimpa upp balkongen ännu lite mer. Vi får väl se.......
Jag hoppas på att kunna vara självförsörjande på hemmaodlade söta och
solmogna tomater som de på bilden här ovanför. Vi får väl se hur det går
med den saken! Det är i alla fall roligt och en billig hobby eftersom
allt redan fanns. Jord, krukor och frön och dessutom doftar solmogna
tomater ljuvligt!
Längtar efter att få påbörja min väg tillbaka
Jag ser fram emot att få påbörja min väg tillbaka till den frihet som bara kan komma av att få äga sin egen ekonomi. Att känna oberoende och få en lön som jag får använda till vad jag vill...... I värsta fall kan jag få leva på existensminimum i upp till 10 -12 år innan löneutmätningarna har avbetalat alla mina skulder. Jag känner att det är dags att så snart orken börjar återvända, skapa mig ett extrajobb för att betala av skulderna snabbare.
Jag kan knappt leva med tanken att leva på existensminimum i större delen av mitt kvarvarande yrkesliv för att sedan gå i pension som fattig. Detta måste lösa sig på något sätt!!!
Eftersom oron med att orka jobba inte är över ännu och min tillfälliga lösning som handlar om att få slippa pendla fram till semestern inte är bestående är det ett problem som måste lösas i första hand. Jag måste orka jobba så att jag får en lön för annars är det bara en katastof.
Jag har fortfarande INTE tänkt ansöka om skuldsanering. Jag är fast besluten att lösa detta och själv betala tillbaka varenda öre jag är skyldig mina fordringsägare. Allt kommer förstås att stå och falla på om jag lyckas amortera skulder eller om hela löneutmätningen kommer att gå till skyhöga räntor. Lyckas jag minska skulderna i rimlig takt så ska väl löneutmätning i 10 år räcka tror jag. Ser fortfarande bara mörker än så länge men antagligen handlar det om att jag ännu inte har en klar bild över hur det hela kommer att gestalta sig när alla skulder hamnat hos KFM.
Jag tänker i alla fall inte låta mig brytas ner av allt detta. Det finns trots allt saker att glädjas åt. Min underbara dotter, min familj, mina vänner och min fantastiska särbo.